Jag har aldrig varit så stressad och uppgiven (exklusive den treåriga gymnasietiden) i mitt liv! Jag hade en tid hos polisen för att jag skulle vittna om en misshandel som jag hade sett och såklart så ska jag inte hitta dit direkt och blir 17 minuter försenad!! Till mitt försvar så var det inte mitt fel, utan en taxichaufförs fel! Jag hade tänkt ta en taxi dit då jag är väl medveten om att till en sån här grej får jag inte tappa bort mig på vägen och bli försenad, men den ignoranta taxichauffören sa att det var i närheten och pekade åt ett håll dit jag tydligen skulle gå. Jag försökte argumentera emot och säga att det spelar ingen roll hur noga man beskriver vägen - JAG HITTAR INTE! Men istället för att slösa tid på den latmasken började jag gå ditåt han pekat. Efter ett tag och många blickar på klockan besöt jag mig för att återvända till tågstationen och istället ta tåget och spårvagnen dit.

Efter en viss väntan på S75:an var jag åtminstonde vid Alexanderplatz och skulle nu enligt anvisningar ta spårvagnen M5 åt en riktning som jag nu inte minns. Jag måste påpeka här att Alexanderplatz är en stoOoOor plats och spårvagnarna går lite varsomhelstifrån, så när jag hade letat runt kanske 5-10 minuter beslöt jag mig för att fråga en snubbe. Nu råkade han inte heller veta exakt men pekade åt ett håll som jag ännu inte gått åt. (Vad jag sen på hemvägen fick veta var att jag kunde ha hoppat på M5:an mycket tidigare och kommit 10 minuter tidigare!). I alla fall så fick jag, med halsen i gropen, se att jag måste vänta ytterligare 8 minuter minuter, så det är vad jag gjorde. Åå vad den väntan kändes lång - den skulle ha kunnat vara en timme så som jag oroade mig! När den ultrasega spårvagnen äntligen kom till min slutstation så virrade jag omkring ytterligare för att hitta Friedenstraße 31. Alltså när jag äntligen lyckades ta mig in på den tämligen skabbiga polisstationen var klockan 10:17 - och min tid var klockan 10:00 prick!

Under förhöret som jag kallar det, så hotade poliskvinnan mig i princip att om jag inte anmälde hos "Bürgeramt" att jag hade flyttat så skulle jag få betala straffpengar! För det första så ville jag typ brista ut i tårar, men för det andra så blev jag så vansinnigt arg på min chef! Om jag nu hade varit tvungen att betala det där och då så skulle allt vara hans fel! Om jag NÅGON DAG fick ta ledigt eller fick hjälp med flyttningen så att jag skulle ha tid med det själv, så skulle det här hypotetiskt aldrig ha hänt! Fan ta det där självupptagna, pengahungriga svinet!