Det måste seriöst vara 40 grader ute! Det är olidligt iaf, ute som inne. Jag ligger i sängen med datorn (som värmer ännu mer måste jag påpeka) och bara väntar på att solen ska gå ner och på att alla ska sova... Min panik av att bara leva sjunker av någon anledning när alla andra sover... Kanske beror det på att Micha inte närsomhelst kan skicka nått klagomail eller komma och knacka på för att "prata", aka skälla ut mig...  Jag har hursomhelst kommit till den slutsatsen att han måste vara psykstörd; för såhär behandlar man inte en annan vuxen eller en annan medmänniska för den delen.

Jag for till affären nån timme sedan för att slösa bort mina sista mynt på cigaretter. Det kändes halverst fel, då jag för det första for dit för att jag var hungrig... Mina prioriteringar är inte vad de borde vara kanske, men orka bry sig.